Jag har varit på samtal idag, efter förra samtalet sa kuratorn att det kan komma dippar nu när jag blir allt bättre och bygger upp en trygghet. Det är ganska intressant att samma kväll (efter förra samtalet, alltså) fick jag en rejäl dipp. Kanske för att jag tillät mig slappna av i det också. Hade trots allt kännt ett tag att det var något som låg och gnagde i mig och då släppte jag fram det. Annars har dessa veckor varit upp och ner ungefär som en ekg kurva. Men som en väninna sa, det är en tydlig bild av livet och det måste kanske vara så för att man ska vara vid liv. Alla vet ju att när ekg kurvan rätas ut… ja, då är det slut…

Har kommit fram till att det jag behöver jobba mer med just nu är tillit. Tillit både till mig själv och till andra. Så nu har jag fått en uppgift för att jobba med tillit framförallt till mig själv, min förmåga att stå upp för mig själv, min förmåga att ta beslut, min förmåga att ha självmedkänsla och att det är ok, jag kan lita på mig själv. Jag vill stå stadigt när det blåser.

Från det ena till det andra… Igår var det första april. Lurade du någon? Jag har haft jättesvårt att luras, har varit orolig för att andra ska uppfatta mig som löjlig eller dum som luras och kanske tom ta illa upp. Igår fick jag iallafall lust till att busa lite. Skrattade lite för mig själv hur “busig” jag varit. Alla i min omgivning vet ju att det varit jobbigt för mig under studierna och att jag är utbildad massageterapeut. Dessutom har jag haft planer på att starta en utbildning till massageterapeut själv. Så det kändes som ett lämpligt tillfälle att luras omkring 😀 Moahahaha… (elakt skratt). Många gick på det, även om inte alla gjorde det och det var ganska skönt att släppa kontrollen lite och leka.

/Hulda

0