Egentligen vet jag inte vad jag ska skriva. Jag är inne i en svacka och känner mig många steg tillbaka i utvecklingen, vilket är enormt frustrerande när man ändå tycker att man mår så mycket bättre. Jag VET att det tar längre tid för mig att “falla”, jag VET att det inte är lika långa svackor, men likväl KÄNNER jag mig lika dålig, dum och ilsken som för några månader sen. Inte är det bättre av att barnen inte vill följa med mig hem efter föris heller. Min sambo märker av svackan tydligt. “Sen dead-line i måndags har det gått fort neråt” sa han. Och ja, det har det. Jag skulle lämna in det jag gjort på c-uppsatsen då och kände som vanligt att inget duger, jag har gjort för lite bla, bla, bla. Tur min handledare är förstående för ptsd och har en lugnande effekt på mig. Kändes mycket bättre efter handledningen och vi gjorde en övergripande plan för vårens handledningstillfällen med kortare tider, mindre genomgånger och kortare tid mellan tillfällena. Det känns så fint ändå mitt i allt att de verkligen vill att man ska klara utbildningen och stöttar allt som går.
Vi var även på 4 års kontroll med äldsta barnet på bvc. Jag måste erkänna att de kontrollerna stressar mig oerhört sen vi bytte dsk. Det känns som att jag borde vara orolig för att barnet inte säger “R” ordentligt, blir trött vid en ögonkontroll som även jag skulle bli trött av pga allt återkommande “tjat”, inte gör rätt vid hörselkollen, inte kan rita en “huvud-foting” etc. Grejen är att jag på riktigt inte alls är orolig, jag tycker att en fyra åring fortfarande utforskar världen och är intresserad av många saker och då kanske man inte sitter och ritar huvud-fotingar hemma, man kanske matar myrorna i sina stackar istället eller kollar älgbajs i skogen för just nu var det mer intressant. Ja, han är inte blöjfri heller. J-a kravspecifikation om man får säga så…. Tycker synd om barnen. Kanske, mest troligt, är jag påverkad av kraven jag upplevt och bla fått träna med “oSkaR-maskinen” S och R och bara fick fel. Hela tiden pep den och blinkade rött “R” “R” “R” “S” “S” “S”, nåja, det blev ju folk av mig med tänker jag i ilska och knyter näven i fickan 😉 😉
0