Tycker det är bra att ni får veta hur den posttraumatiska stressen påverkar hur hjärnan funkar. Att man är beredd hela tiden på att behöva försvara sig och det är inte något man rår för själv. Men ändå behöver man träna sig i att tänka om och också tala om för sig själv när det blivit annorlunda än man förväntat sig.

Det gick förstås bra på samtalet. Vi har ju fina barn så det tänkte jag nog, men som jag skrev innan så känner man sig så elak när barnen bråkar och ska inte följa med mig hem och man bara ryter att de ska sluta. Det är pappa som ska hämta, eller det är fel bil man kör eller något annat som är fel, då kan mamma ibland bli ett lejon och ryta till. Särskilt när jag har en sämre dag och inte laddat med tålamod. Skönt då att höra att det faktiskt är bra och tom helt ok att man sätter ner foten ibland och drar en gräns att nu räcker det.

0