För en vecka sen var jag på samtal. Jag hade då pratat med min handledare i C-uppsatsen som tyckte att jag borde fundera på sjukskriva mig. Det har alltid varit långt från min tanke att behöva sjukskrivas och det är dessutom något som jag tagit stolthet i att aldrig behövt göra. Jag har upplevt mig som den som andra lutar sig mot, den som är stark och som orkar. Nu orkar jag inte längre och har inte gjort det på ett bra tag. Med svald stolthet la jag fram det och kom jag överens med kurator och läkare att trots allt sjukskriva mig för akut stress med trolig ptsd problematik. När beslutet väl var taget kändes det ändå helt ok, trots att det innebär att jag måste byta klass och studieort till våren. Situationen var helt enkelt ohållbar, jag inser det nu.
– Initialt god mimik och patienten ler [—] efter en stund gråter patienten och tårar rinner.
Läkaren har skrivit i journalen och det är nog så att många av oss som lider av psykisk ohälsa upplevs av andra som om vi mår bra, men det behövs så lite, lite för ytan att krackelera.
Jag gör mindfulness övningar och meditationer två till fyra gånger per dag och nu börjar det ge resultat. Nu börjar jag förstå och känna av kroppen och hur spänd jag faktiskt är. Hela tiden.
Paradoxalt nog är det när jag lyckats slappna av som bäst och mår “bra” ja, då blir jag också mest lättirriterad och ledsen. Det är för att man just då är helt oskyddad och sårbar som min kurator förklarade. Oron i magen ger sig inte, men det blir bättre, tankar i huvudet tar plats men jag är medveten om det allt oftare och kan tom styra bort störande tankar ibland. Nu ska man ha i åtanke att det är lätt att “må bra” och klara vardagen när man inte känner press utifrån. Men det är ju också därför jag blivit sjukskriven, för att ge mig tid och ork att ta itu med och bearbeta det jag varit med om och psykiskt kunna återhämta mig. Jag vill ju trots allt bli en bättre människa för min familj och mina vänner.
Fun fact: Jag gjorde mensas snabbtest 10/10 (en månad sen) och fick ett resultat på 116, hann inte klart testet. Idag gjorde jag om testet och fick “126 eller mer” med endast en uppgift som jag missade på bråkdelen av en sekund. Testet avslutades samtidigt som jag skulle trycka. Kul och upplyftande att se svart på vitt att huvudet klarnar.
Ps! snabbtestet är på inget vis absolut, utan ger endast en fingervisning.
